Tillgängliga stensorter Tillbaka till produkter

Kantsten

hej4

Kantstenens främsta uppgift är att skilja olika markytor och att markera olika markytors användning.
Kantsten skyddar gångtrafikanter på trottoarer och leder runt trafiken på rätt sätt i rondeller.

Kantstenen har även en viktig uppgift som mothåll för intilliggande beläggning.

Det ställs stora krav på hållfasthet, slitstyrka och frostbeständighet hos kantstenen.

Det finns kantsten i ett antal olika utföranden, följande beteckningar används.

RV Råkilad vinkelkantsten
RF Råkilad faskantsten
GV Krysshamrad (gradhuggen) vinkelkantsten
GF Krysshamrad (gradhuggen) faskantsten


Den råhuggna kantstenen finns som standard i bredder från 8 cm upp till 15 cm.

8 cm parker och miljöer där det endast förekommer gångtrafik. Även lämplig där villaägaren vill använda granit vid garageinfarter och trädgårdsgångar.
10 cm till områden med lättare trafik, bostadsområden och parkeringsplatser.
12 cm vid de vanligast förkommande trafikmiljöerna.
15 cm används där det förekommer mycket tung trafik samt oftast i rondeller med hög trafikbelastning.


Gradhuggen kantsten finns som standard i bredder från 12 cm upp till 17 cm.

12 och 15 cm innerstadsmiljöer där det ställs höga kvalitets krav.
17 cm oftast förekommande i innerstadsmiljöer. Används med fördel även vid bussfickor
och liknande platser där man söker sten som är skonsam mot däcksidorna vid en eventuell påkörning.


All standardkantsten som vi säljer är tillverkad enligt standard SS-EN 1343-2012.

Mått och beteckning:

Kantstenens olika ytor:

kantstenensolikaytor

Båglängder – radiesten:

Lagerförda kantstenar:

* Lagerförda konvexa radier är jämnt huggna på baksidan och kan oftast även användas som konkava.

Montering av kantsten:

Sättning i grus
Traditionellt har vi alltid satt vår kantsten i sand eller grus. Detta har medfört att man har valt att hugga bort nedre hörnen på kantsten som säljs i Sverige.
Genom denna underhuggning blir det plats för att sättningsmaterialet då man drar ihop två kantstenar på den grusbädd man gjort för stensättningen.
Metoden gör att man får ihop fogarna ordentligt. Sättning i grus är enkelt.
Man drar ut en grusbädd som man sätter stenarna på, sedan justerar man höjden genom att ta bort eller lägga till grus. Gruset är också medgörligt om man skall stöta ner en kantsten eller om det är mindre justeringar som skall göras.
Grussättning gör det också enkelt att efterjustera en sättning. Detta kan vara till fördel vid tjälskador. Gruset har även fördelar den dag man väljer att plocka upp stenen och återanvända den till annat objekt.

Sättning i betong
Sättning i betong görs ofta på platser med stor trafikbelastning. En del av våra större städer har valt denna metod vid sättning i innerstadsmiljö.
Man gjuter en sula där kantstenarna sedan ställs ned på träkilar. Kilarna gör det lätt att justera stenen. När man fått stenen perfekt gjuter man fast den.

Limning av granitkantsten
En metod som används vid montering av kantsten på exempelvis broar. Man beställer vid dessa tillfällen kantsten med sågad undersida. Detta för att bästa vidhäftning skall fås. På marknaden finns ett flertal fabrikat av stenlim som är lämpade för denna form av montering.

montering_av_kantsten
Vad kan man ställa för krav på monterad kantsten
I kantstenslinjen på en raksträcka av 10 meter får fram- och översida ej avvika från raklinjen mer än 10 mm.
Största tillåtna språng vid fog vid framsida och översida är för råkilad sten 5 mm och för krysshamrad 3 mm. Måtten är tagna 5 mm in på den lägre stenen.

Synlig fogbredd mellan kantstenar skall vara 3-7 mm för krysshamrad sten och
3-10 mm för råkilad kantsten.
Eventuell fasning av kantsten skall utföras genom huggning. Sågade ytor eller spår får ej förekomma på synliga ytor.

Kantsten av olika utseende och sorter bör ej blandas på samma sträcka.
Monteringstips

Råkantsten är tillverkad med en synlig sida och en baksida. Det är mycket viktigt att stenen monteras så att den synliga sidan alltid vänds åt rätt håll. Detta är nödvändigt för att monteringslinjen skall bli rak.

Kansten med allt för vida måttoleranser måste måttsorteras före monteringen så att likartade bredder monteras i följd. Detta för att fogen mot anslutande yta mot den bakre kantstenslinjen ej skall variera för mycket. Vid montering av kantsten vid starkt trafikerade ytor, t ex busshållplatser finns stor risk att stenar nöts mot varandra i fogen och flisor spjälkas ut. Risken är stor när krysshamrad kantsten används med för smal fog. Detta motverkas om stenen monteras med rätt fogbredd. Distansmaterial kan användas i fogarna vid montering för att eliminera detta.

Mätning av formtoleranser:
matning_av_formtolerans1

Tillåten avvikelse från nominell dimesion Bredd Klass 1 (1) Höjd Klass 2 (H2)
Mellan två kilade/huggna(1) sidor ± 10 mm ± 30 mm ± 20 mm
Mellan en kilad/huggen (1) och bearbetad sida (2) ± 5 mm ± 20 mm ± 10 mm
Mellan två bearbetade sidpr ± 3 mm ± 10 ± 5
Tillåten avvikelse från rakhet och skränkning (vridning)
(Enbart rak kantsten)
Råkilad (1) Bearbetad (2)
Kantrakhet parallellt med översidan (e)   ± 6 mm   ± 3 mm
Kantrakhet vinkelrätt mot översidan (f) ± 6 mm ± 3 mm
Vinkelräthet mellan översida och framtida (nominellt vinkelrätt) (a) ± 10 mm ± 7 mm
Vridning av överytan ± 10 mm ± 5 mm
Vinkelräthet mellan översida och fogsida (b), (c), (d) all kantsten ± 5 mm
Tillåten avvikelse från skränkning (vridning) synliga ytor Klass 1 Klass 2
Sågad ± 5 mm ± 2 mm
Ytterarbetad ± 5 mm ± 5 mm
Kilad/huggen ± 15 mm ± 15 mm
Tillåten ytojämnhet (fördjupningar och förhöjningar) Fog Front/Baksida
Kilad/huggen (typ RV, RF) + 3, -10 mm + 10, -15 mm
Grovbearbetad (typ GV, GF) + 3, -10 mm + 5, -10 mm
Finbearbetad + 3, -10 mm + 3, -3 mm

1) Kilad, huggen, klippt etc.
2) Till exempel frammad, krysshamrad, blästrad.
Synliga ytor ska vara fira från borrhål, men märken efter utjämnade kilhål får finnas. 
Radien både för råkilad och bearbetad radiekantsten ska ligga inom 2% av nominellt värde.

Prestandadeklarationer